Täckodling & Permakultur 2021 En damm invid tomtgränsen,  ger en stor tillgång till en bred insektsfauna och som i hög grad påverkar den organiska miljön. Det finns en sedan gammalt uppgrävd bred ränna invid tomtgränsen där det växer många sällsynta växter. Den fungerar som en utmärkt damm med livsrum för en mängd olika insekter, sländor och fjärilar. Inte minst myggor av olika slag, som måste få lov att finnas och vars larver i sin tur ger föda till grodor och andra vattenlevande djur. På andra sidan denna damm är naturreservatet med orörd strandmark av högt gräs och låga buskar. Vattnet i dammen med dess specifika mineraler och organiska ämnen borde utmärkt kunna användas till bevattningen, men det blir för tungt att hantera manuellt. Skaffade djupvattenpump till borrhålet på tomten, men slangen blev för bred för att hantera vattenspridare i trädgårdslandet. Hur gör man då? Ett problem som återstår att lösa. Pumpade upp vattnet i en tunna och fortsatte vattna för hand med kanna så länge jag orkade i värmen. Efter andra året  med täckodling börjar jorden bli riktigt lucker och växtligheten blir alltmer frodig. Problem med bevattningen bara men det löser sig säkert med tiden. Sommaren blev dock alltför varm, utan regn i långa perioder, vilket förorsakade stor missväxt eftersom jag bara inte pallade vattna ordentligt. Mycket av energin i övrigt gick åt till att prioritera utökningen av de bägge bigårdarna och att ta reda på honungsskörden. Vilddjuren åt upp alla jordgubbarna trots bärnät. Brysselkålen gick bra men jobbig att hantera, ska inte odla mer av dem i fortsättningen. Av blomkålen åt sniglarna upp allt i år och broccolin blev fiasko. Rådjuren var svåra på rödbetsblasten. Vitlöken gick bra och grönkålen kom stora och fina även om angrepp av vita flygare fick mig att skörda alla plantorna tidigt. Purjolöken gick också bra, men dem skördade jag alldeles för sent. Det blev ändå nog med grönsaker för att fylla på vinterförrådet i frysen. Om en inte lyckats med allt så åtminstone tillräckligt. Man får prova sig fram. Fortsatte mata jorden med organiskt material och att gräva upp och täcka ytterligare trädgårdsland. Det blev många dagsverken att gräva ner hugelstockar till hösten. En hugelbädd kan göras på många olika sätt, jag gräver ner grova grenar och stockar så att fukt lagras i de förmultnande trädelarna nere i jorden. Hugelkultur är också ett sätt att skapa odlingsytor som gynnar mikroorganismer. Mycket av skapade behov i handeln, behöver inte så mycket trädgårdsredskap, klarar mig med en spade enbart. Tycker man får bra känsla för jorden om man bearbetar den för hand, i sällskap av en nyfiken rödhake, istället för att brutalt slå sönder atmosfären med en bullrande jordfräs. Kväver grässvålen med kartong och tidningspapper men blir ändå tvungen att gräva de första åren av ny bruten mark, mycket på grund av revfingerörten, som är den mest besvärliga av ogräs här och som inte låter sig kuvas så lätt. En annan besvärlig växt är jordrevan med vackra små violetta blommor och som visserligen ger nektar till bina men som man inte gärna vill ha i planteringen. Det tar några år, men sedan ska jag bara täcka och mata jorden med organiskt material utan att gräva alls är det tänkt. Hoppas på en mild vinter så att Kronärtskockorna övervintrar.