Täckodling & Permakultur 2020 Till midsommar har jag planerat bönor och diverse kål på cirka 80 kvadratmeter och utökat biodlingen till fyra kupor. Till hösten har landet utökats med ytterligare 40 kvadrat. Det var ett himla sjå att gräva upp, så och plantera under året, inte minst att handpumpa upp vatten med en länspump. Det blev för mycket för ryggen att vattna alla plantor, så det blev inte så mycket av ärtorna i år. Därför har jag dragit el till tomten och ska skaffa hydrofor till nästa år. Blomkål, grönkal, bondbönor, kålrot och rödbetor gick i alla fall bra, så bra att jag gav bort det mesta på grund av platsbrist i frysen. Även blommorna klarade sig väldigt bra. Så gott som varje dag har jag fyllt på i landet med hushallsavfall, gräsklipp, fallfrukt och allt vad jag kan komma på av organiskt material för att gynna mikrobiologin och mata masken i jorden. Till vintern lade jag på ytterligare trehundra kilo ensilage och mängder med höstlöv på det. Fantastiskt att ha fått en levande och lucker jord redan efter ett år och ännu bättre ska det bli. Till vintern lade jag på ytterligare trehundra kilo ensilage och höstlöv på det. På så sätt ämnar jag utöka landet successivt år efter år tills hela tomten är bearbetad. Tanken är att jorden sedan ska bli mer lättskött, mindre tid till ogräsrensning och livskraftigare jord tills det att jag blir riktigt gammal och inte orkar så mycket mera. Det blir energirikare mat och absolut ingen konstgjord gödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Så skapar jag förutsättningar för en organisk trädgard enligt täckodlingens och permakulturens principer. Det blir mer mat än vad jag kan ta reda på och det gör därför inte så mycket att kålfjärilar, mal och sniglar får sin del av grödorna. Låter man dem hallas kommer predatorer så smaningom att skapa naturlig ekobalans. I november är det bara rosenskära, som aldrig tycks sluta blomma, kvar i landet. Det blev förutom alla blommor stor skörd av blomkål, grönkal, bönor, kålrot och rödbetor.